8. apr, 2015
Gårdagskvällen var fylld med trädgårdsfix där vi skulle köra alla grenar vi sågade ner i höstas när vi började gårdsrensningen, då Effe älskar grenar fanns de tidigare stora högarna nu utspridda över hela gräsmattan. Busfröt tyckte det var ytterst onödigt att vi packade hela den fantastiska grenhögen på ett stort släp. Han försökte rädda det som räddas kan och det var ju värt att försöka att hoppa upp och försöka dra ner grenarna som vi bar på.
Det känns som om det kommer bli rena himmelriket när vi fällt de stora träden (tallen/granen/björkarna). Vi får vara snabba med att åka till tippen...
Man kan tycka att med ett hus fullt av leksaker så borde inte grenar vara ett så makalöst ting...
7. apr, 2015
Hej och välkomna till vår miniblogg på Granbokajsas kennel.
Eftersom Effe inte bor tillsammans med resten av kenneln utan tillsammans med mig (Emelie) och husse Niclas i Falun så finns hans bravader sällan med bland texterna som min mor Ingalill tillika kennelmamma lägger upp.
Då Effe är en så underbar vovve och godkänd för avel kan det för vissa vara av intresse att lära känna honom. Om han får äran att bli pappa till ngn kull kanske man som valpköpare vill följa pappan till sin hund, om man letar en passande hund till sin tik eller att man bara tycker att det är roligt att följa och läsa om andra hundar.
Efraim alias
Effe/Puffen, flyttade hem till oss i Maj 2014. Innan dess hade vi träffats flera gånger i månaden då vi ofta är i Idre och hälsar på hos Mamma och Alf. Jag var även med när Efraim föddes, en älskvärd
tjock korv, större än alla sina kullsyskon och fick därför under sina första månader smeknamnet Mr. Big.
Jag och Niclas ville avvakta med ny vovve då vår underbara Saga gick bort den 16 december 2013, det var
dock kärlek vid första ögonkastet med denna lilla varelse som föddes 2v efter att Saga somnade in.
Nu har Effe snart bott med oss i ett år. Vi har varit på biltur i Norge, badat i havet på Lofoten. Gått på
tur på Nipfjället och badat i alla vattendrag som går.
En gul puttfrisbee är det bästa som finns men är den inte i närheten går det lika bra att bära runt på varenda stor gren (läs mindre träd)
som går att hitta. Att gosa är fantastiskt och att inse att man är en stor hund är omöjligt att förstå. Att vara lydig på gården är man väl ibland om man vill men på hundkursen visar man
upp en sida som får både matte och husse att häpna. Detta är en ytterst lättlärd och smart gosse. Om än ibland lite väl envis på hemmaplan.
//Emelie